Jordskepp Jordhälla

18 oktober, 2014Kommentera

Ett hus som sköter sig självt. Ett eget kretslopp, takfönster mot stjärnorna, egenodlad mat och en baddamm med bastu intill. Dessutom snäll mot naturen och till en bråkdel av prislappen för ett traditionellt husbygge.

En dröm? Nej, verklighet om man ska tro familjen Petersén som bygger jordskeppet.

Kök, badrum, sovrum och ett allmänt utrymme. Komposttankar under golvet i hallen.

Jordskeppet är benämningen på energisnåla hus som byggs enligt en viss teknik. Den går bl. a. ut på att minimera värmeförluster genom god ventilation och att ta vara på all den värme som skapas dels av solen men också av de boende i huset.

Man bygger med naturliga material och återanvänder så mycket som möjligt av det som i vanliga fall skulle kunna ses som skräp.

Gamla bildäck (som man fått av tomten) packade med sand blir likt legoklossar stabila och välisolerade väggkonstruktioner. Avskurna glasflaskor staplas till mosaikfönster och med hjälp av jordkulle på tre av fyra sidor av huset, så isoleras värmen.

När konstruktionen är färdig ska huset vara så gott som självförsörjande med egen el, vatten, avlopp, värme och mat.

Det är väldigt logiskt och man tar hjälp av naturen för att leva på ett sätt som inte tär på närmiljön. Kommer exempelvis vatten från himlen samlar man det i en stor tank (10000 liter). Därifrån leds det vidare mot en naturlig rening, kommer ut i kranar och när man har diskat eller duschat går det vidare mot växthuset där det både vattnar och göder växterna.

Magnus och Emma har fått hjälp av flera volontärer som jobbat med att bygga i utbyte mot mat och husrum.

Fördelarna med att bygga på det här sättet, är att vi har mött så många fantastiska människor, som vill hjälpa till och som gärna delar med sig av sina kunskaper säger Emma

Bildäcksvägg som skapar utrymme och där de ska bygga en jordkulle för att isolera värme i huset.

Komposttankar under huset.

Avstyckning 2,2 ha 22000Kr

Bygglovskostnader 28 000 Kr

Konsult för energiberäkning 4300kr

Konsultkostnad för elektrisk installation 11000kr

Lösvirke och övrigt material plus verktyg 70000kr

Cementgjutning av byggfirma 25000kr

Komposttoalett 50000 Kr

Solpaneler 5000 kr /st

Beräknad återstående kostnad 100000 kr.

Sedan maj 2013 bygger Magnus och Emma sitt drömhus och planerar att det ska vara färdigt våren 2016. Lycka till !

Rovdjur i Värmland

7 oktober, 2014Kommentera

Tisdagen den 7 oktober kl. 19.oo inbjöd vi till en föreläsning av Karin Langöen från Länsstyrelsen, som berättade om rovdjur.

Vem styr vad och vad är beslutat och bestämt, förvaltning och hur ser rovdjursläget ut i Värmland. Konflikter – hur kan vi leva ihop med rovdjuren, samt vad kan vi förvänta sig av länsstyrelsen?

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren i länet. Målet är att djuren ska finnas i livskraftiga stammar, samtidigt som vi vill minimera de problem som de kan orsaka.

Till de stora rovdjuren hör björn, varg, lodjur, järv och kungsörn.

I länets förvaltningsplan beskrivs hur vi ska förvalta dem utifrån resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller antals- och utbredningsmål för varje art, och vi beslutar om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt.

I Värmlands län finns fasta stammar av lodjur, kungsörn och varg. Björn och järv förekommer mer tillfälligt.

Varg

För att förebygga skador på renar, tamboskap och hundar medges skyddsjakt på varg för att förhindra allvarlig skada.

Naturvårdsverket har delegerat rätten att besluta om skyddsjakt på varg till länsstyrelserna i län med fast stam av arten, däribland Värmlands län. Beslutanderätten är delegerad med tak eftersom det ännu inte finns några miniminivåer fastställda för arten på länsnivå och förvaltningsområdesnivå.

För närvarande är endast skyddsjakt på varg tillåten.

Länsstyrelsen kan besluta om skyddsjakt vid behov, året om. Jakttiden för det specifika tillfället fastställs i beslutet om skyddsjakt.

Igår kväll sköts en varg under skyddsjakt inom Kungsskogenriviret, nära Ölmskog. Det var en tik på ca 35 kg och troligen en fjolårsvalp.

Björnjakt　

I de delar av landet där björnstammen är tätast genomförs en årlig licensjakt, det vill säga jakt under särskild jakttid efter tillstånd.

Naturvårdsverket har delegerat sin rätt att besluta om skydds- och licensjakt på björn till länsstyrelserna i län med fasta stammar av björn. Dit hör inte Värmlands län, men Naturvårdsverket har bedömt att en viss jakt har varit möjlig även här. Naturvårdsverket bedömer från år till år om licensjakt på björn i Värmlands län kan tillåtas, och skriver i så fall ett licensjaktbeslut.

Svamputflykt

13 september, 2014Kommentera

Vi träffades lördagen 13 september 2014 kl 10.oo.

Jan Ståhlberg lärde oss en hel del om matsvampar, som var tonvikten på årets utflykt.

Förutom det lövskogsdominerade området närmast vägen fanns det en bra blandskog längre in längs vandringsleden.

Det var ett samarrangemang med Karlstad Mykologiska Förening.

Knappstadviken

5 maj, 2014Kommentera

Knappstadviken, även kallad Lillsjön, har som namnet antyder varit en sjö eller en vik. Den öppna ytan är ca 55 hektar stor. Området ligger i Klarälvens delta på andra sidan älven sett från gamla flygfältet i Karlstad.

Brun kärrhök är regelbunden i området och häckar årligen parvis i vassarna. Även rördrom och vattenrall häckar troligen varje år. Gräshoppsångare och trastsångare hörs då och då. Näktergal hörs årligen och häckar i lövskogen ner längs Dingelsundsådran.

Grågås och Trana är hackande stamgäster

Det finns gott om sångare och ett tiotal arter kan höras. Härmsångare, grönsångare, rörsångare, sävsångare, trädgårdssångare, lövsångare och svarthätta häckar regelbundet. Rosenfink och törnsångare brukar kunna höras i hagmarken ute på Lötudden.

Entita, stjärtmes och mindre hackspett häckar i lövskogarna. Även pungmes har setts flera gånger.

Kattuggla och sparvuggla förekommer regelbundet och hornuggla häckar vissa år. Lärkfalk och ormvråk har häckat i barrskogen norr om Lillsjön. Lärkfalken är en flitig besökare även när den inte häckar i närområdet. Även tornfalk har troligen häckat något år. Fiskgjusen fiskar ofta i Lillsjön. Den blå kärrhöken rastar både vår och höst.

Vi träffades söndagen den 5 maj kl 9.oo och Ragnar Salemyr guidar oss på den 3 km långa vandringsleden.

Vi hade en solig, härlig dag med fågelskådning och fika.

Det var spännande att se hur många arter vi skulle upptäcka i år. Förra året upptäckte vi ett 40-tal arter, men i år blev det lite färre. Vi såg Vigg, Knipa, Brun kärrhök, Sothöna, Hackspett, Hussvala, Trädpiplärka, Gärdsmyg, Lövsångare, Sävsparv, Svarthätta,m m.

Hur värms ditt hus?

7 april, 2014Kommentera

Torsdagen 24 april kl. 19.oo inbjöd vi till en föreläsning av Anders Björbole som är energijägare på Karlstads Bostads AB och har varit engagerad i vindkraftverk Lucia af Boholmen.

Han berättade om energieffektivisering och solenergi.

Här ser du var värmen försvinner ut ur huset. Med bättre isolering kan du hålla kvar mer värme i ditt hus.

Du kan ha golvvärme, värma ditt hus med ved och pellets, du kan använda el och gas, olja, sol, luft, jord och bergvärme.

Solvärme

Bilden visar ett solfångarsystem som levererar varmvatten. Nr 1: Solfångare. Nr 2: Elpatron. Nr 3: Varmvatten ut. Nr 4: Kallvatten in.

Du köper en solfångare och solen är gratis.

Du kan använda en solfångare tillsammans med ved eller pellets.

Ungefär hälften av den värme som ditt hus behöver kan du få från solen.

En vanlig solfångare som är mellan 4 och 6 kvadratmeter stor kan du koppla till en varmvattensberedare
som innehåller 200 till 300 liter.

Om du vill värma en pool är det allra bäst att använda solvärme.
Du kan värma hela poolen med en enda solfångare.

Solvärme är gratis. Det enda du behöver köpa är en solfångare. Det är bra för miljön.

Årsmöte 2014

21 mars, 2014Kommentera

Årsmöte hölls tisdagen den 25 mars kl.19.oo i Lunserudsstugan i Skoghall.

Vi inledde med en föreläsning av Maria Falkevik från Länsstyrelsen i Karlstad, som berättade om varg, men också om vildsvin. Varför ökar vildsvinen i antal?

Sedan hölls årsmöte med sedvanliga handlingar.

Efteråt bjöd vi på fika, med en givande och livlig diskussion om varg och vildsvin.

Hur Mår Vänern

11 mars, 2014Kommentera

Tisdagen den 11 mars inbjöd vi till föreläsning av Grete Algesten, Pär Gustafsson och Jenny Sander från Länsstyrelsen. De berättade om: Reglering av Vänern – miljöanpassad tappningsstrategi , LIFE-Vänern – arbete med att restaurera livsmiljöer, samt fisket av Vänerlaxen.

Vänern ska fortsätta att vara en viktig nationell dricksvattenresurs och vara av internationellt intresse för naturvård, friluftsliv och fiske.

Vänern med dess vikar och skärgårdar ska ha en god vattenkvalitet och ett väl fungerande ekosystem med hög biologisk mångfald.

Vänern ska användas av människan på ett långsiktigt hållbart sätt. Naturskönheten ska bevaras och sjön och dess stränder ska bli mer tillgängliga.

Dricksvatten: Vänerns vatten ska fortsätta att vara en viktig dricksvattenresurs och Vänerns vatten som råvatten för dricksvattenproduktion ska vara minst lika bra som idag.

Badvatten: Vänerns vatten ska vara tjänligt som badvatten.

Närings ämnen – fosfor: Totalfosforhalten i Vänern ska fortsätta vara på samma låga nivå som i dagsläget .

Kvävehalten i Vänerns utlopp ska minska till 0,6 mg/l från nuvarande halt på 0,7 – 0,8 mg/l.

Övergödning i vikar: Belastningen av fosfor och kväve på några övergödda vikar ska minska så att syrebrist och skadliga algblomningar inte längre förekommer. För flertalet av vikarna krävs åtgärder i tillrinningsområdet till vikarna.

Övergödning i vattendrag till Vänern: Belastningen av fosfor och kväve på de mycket näringsrika jordbruksåar ska minska så att vatten-kvaliteten blir så god att växter och djur i åarna inte är påverkade av syrebrist, giftig ammonium, kraftig igenväxning eller andra övergödningsproblem.

Vänerns sandstränder växer igen och behöver röjas för oss som vill bada i sjön och för växter och djur.

Alla fiskar från Vänern ska kunna ätas så ofta man vill. Det innebär att halterna av PCB, dioxin och kvicksilver i fisk måste minska så att Livsmedelsverkets kost rekommendationer för fisk inte längre behövs.

Gullspångslaxen höll på att utrotas när vattenkraften byggdes ut i Gullspångsälven. Idag görs flera åtgärder i älven för att laxstammen ska öka.

Rester av bekämpnings medel ska endast hittas i halter nära noll (mycket låga halter) i Vänern eller i vattendrag till sjön.

Miljögifter ska finnas i så låga halter att de inte skadar Vänerns ekosystem och organismer.

Havsörnen har kommit tillbaka som häckfågel vid Vänern och vi vill att den ska häcka runt hela Vänern.

Fria vyer bevaras med ”vildmarkskänsla”. Känsliga natur- och friluftsområden får inte störas av buller.

Inga fler främmande arter introduceras.

Viktiga fågelområden och lekområden för fisk skyddas så att värdena bevaras.

Minken är en främmande art vid Vänern. Den äter fågelägg och kan göra stor skada på fågelskären.

Julmarknad

7 december, 2013Kommentera

Julmarknad i Lunserudsstugan den 7:e december fantastiskt roligt med runt 100 besökare under 4 timmar. Det måste vara rekord!

Medlemmar och icke medlemmar är ju lika välkomna och kanske får vi i år fler medlemmar och ni är hjärtligt välkomna. Varje år har vi julmarknad med korv utomhus och glögg och fika inomhus. Extra roligt i år var att det kom många barn.

MEN det absolut roligaste var då Kjell och Gerd Aldrin kom in i stugan.

De bodde själva i stugan under 5 år åren mellan 1949 och 1954. Jag ser att Gerd drömmer och jag undrar vad hon tänker på. Hon svarar att åren i Lunserudsstugan naturligtvis var speciella. Det var ju deras första egna hem och naturligtvis var de ju mycket kära. Jag önskar att jag hade fångat hennes blick i kameran men ni får se Kjell och Gerd här på bild när Kjell berättar om stugan. Han har själv byggt köksinredningen och en skjutdörr mellan kök och vardagsrum. De berättar att det fanns en kakelugn där nuvarande kaminen står. Det var kallt på morgonen innan det blev varmt i ugnen.

Fantastiskt att vi fick detta stycke historia om stugan.

Arne Olsson, suppleant i styrelsen och är stugansvarig och en mycket duktig kaffekokare! I bakgrunden ser ni Leif Holmqvist som är vice ordförande.

Julmarknaden har vi ju också för att göra oss kända för dem som inte känner till Naturskyddsföreningen. Ett tillfälle att ge mer information om vårt arbete.

Naturskyddsföreningen är en partipolitisk och religiöst obunden ideell förening för naturskydd och miljövård. Föreningen är organiserad i kretsar, länsförbund och riksförening som var och en är juridiska personer med eget ansvar och med egna stadgar men som naturligtvis skall vara förenliga med Naturskyddsföreningens stadgar.

Vi vill tacka Butik Arienne, Skoghalls centrum, som lånade oss vackra saker till vår julmarknad att sälja och som också bidrog med vinster till vårt lotteri.

Till höger Kassör i föreningen Birgit Olsson, samlar mer information om Lunserudsstugan.

Vid pennan: Eva Olsson Ordförande Hammarö Naturskyddsförening

Naturskyddsföreningen Hammarö

Vatten och vind är helt naturligt för oss