Naturskyddsföreningens synpunkter på samrådsunderlag om Mosstorpstippen
Naturskyddsföreningen i Hammarö har tagit del av Samrådsunderlag inför ansökan om ändring av miljöfarlig verksamhet angående Mosstorps avfallsupplag och vill framföra några frågor och synpunkter.
”Efter årsskiftet 2020-12-31 får lakvatten från Mosstorp enligt villkor i Vidöns reningsverks nya tillstånd inte längre tas emot.”
Var kan man hitta vilka villkor som gäller för Vidöns reningsverk och varför kan lakvattnet inte längre tas om hand där?
Vad man kan se på Lantmäteriets historiska ortofoton från 1960 fanns verksamhet på platsen redan då. I samrådsunderlaget sägs att det inte är känt vad som lagts på deponin före 1975, men finns det dokumentation på vad som deponerats sedan dess och var på deponin de olika avfallsfraktionerna placerats?
”En avslutningsplan håller på att tas fram av verksamhetsutövaren.”
Hur avslutningen och sluttäckningen sker har betydelse för lakvattnets sammansättning och volym och detta borde ha informerats om i samrådsunderlaget.
”Den nu sökta ändringen omfattar lokalt omhändertagande av lakvatten istället för avledning till det kommunala spillvattennätet.”
Samrådsunderlaget borde ha upplyst om vad det lokala omhändertagandet är tänkt att bestå av. Det sägs att lakvatten ska pumpas till lakvattendammar i deponins norra del för att genomgå rening. Vilken typ av rening kommer att tillämpas? Hur kommer sediment att omhändertas? Vilken kvalitet förväntas på behandlat lakvatten?
Naturskyddsföreningen håller med om att Sättersviken inte är en lämplig recipient för lakvattnet från deponin. Men som konstateras i samrådsunderlaget har det tänkta alternativet Skageneviken, som är en del av Värmlandssjön, otillfredsställande ekologisk status och heller inte uppnår god kemisk status. Skageneviken är en grund vik som har begränsat samband med öppet vatten och ett utsläpp av lakvatten där kan antas få stor lokal påverkan och motverka möjligheterna att nå gällande och framtida kvalitetsnormer. Liksom Sättersviken ingår den i Göta älvs avrinningsområde. Naturskyddsföreningen menar att Skageneviken inte är en godtagbar mottagare av lakvattnet och att ett annat alternativ för hantering av lakvattnet ska tas fram.
”Analys med avseende på microtox visar att ingen detekterbar toxicitet har kunnat påvisas med avseende på den testade organismen.”
Lakvattnet innehåller Bisfenol A, som är hormonstörande, reproduktionsstörande och är giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. PFAS, som också finns i lakvattnet, är i det närmaste onedbrytbart och ska naturligtvis inte släppas ut i sjön över huvud taget. En nyligen framlagd rapport https://www.richwaters.se/forekomst-av-organiska-miljofororeningar-i-svenska-ytvatten-kartlaggning-av-sveriges-tre-storsta-sjoar-tillrinnande-vattendrag-och-utlopp/ varnar för effekten av sådana kemikalier i våra ytvatten, dels som enskilda ämnen, men speciellt när flera ämnen samverkar.
Lakvattnet innehåller även ett antal tungmetaller som ackumuleras och har lång påverkanstid i recipienten.
Det finns ett antal olika reningsmetoder som kraftigt minskar halterna av organiska och oorganiska föroreningar i avloppsvatten. Vilka metoder är tänkta att användas för rening av lakvattnet från Mosstorpsdeponin?
”I dag finns ingen mätning av flöde på anläggningen”
Flödesmätning är nödvändig för att kunna uppskatta de totala mängderna av förorenande och miljöskadliga ämnen som lakvattnet innehåller. I en ombyggd lakvattenhantering ska flödesmätning finnas.
”En recipientutredning kommer att genomföras inom ramen för denna ändringsansökan. I denna kommer utvärdering ske mot miljökvalitetsnormer i recipient.”
Skageneviken kan antas ha en begränsad omsättning av vattenvolymen och vara känslig för föroreningar. Kommer recipientutredningen att innehålla en hydrologisk del? Kommer ekologin i viken att undersökas?
”Inga naturvärden hittas i närheten av avfallsupplaget.”
De planerade åtgärderna för lakvattenhanteringen berör områden utanför upplagets närhet. En naturvärdesinventering ska inbegripa diken och småvatten från och intill deponin liksom diket till och utloppet i Skageneviken. Inventeringen ska ske vid en årstid när flyttfåglar finns i området, amfibier är aktiva och örter kan iakttas.
