Tipspromenad på Hammars udde

Naturskyddsföreningen uppmärksammar Biologiska mångfaldens dag
22 maj med en kort tipspromenad på Hammars udde. Gå rundan när
som helst mellan 22 maj och 12 juni. Svara på frågorna, som handlar
om natur och miljö, och var med i utlottning av naturböcker.
Promenaden på en halv kilometer startar i skogsdungen efter
parkeringen, mitt emot sista fornminneshögarna och avtagsvägen ner
mot sjön. Målgång på samma ställe. Huvudsakligen vältrampad stig,
men även lite oordnad natur och ett torrt dike att passera.
Mejla din tipsrad till ake.n.johansson@gmail.com eller sms:a till
0762917235. Rätta svaren kommer på
https://hammaro.naturskyddsforeningen.se/ och
https://www.facebook.com/groups/Hammaronatur Vi hör av oss till
vinnarna.
Om något har hänt med skyltar och annat vill vi gärna få reda på det!

Klicka på bilden!

Film om skogen, tisdagen den 26 april, kl 18:30

Tisdagen 26 april kl 18.30 visas den uppmärksammade filmen Om skogen i Skoghalls Folkets hus. Som medlem i Naturskyddsföreningen i Hammarö kan du se filmen gratis (annars kostar det 80 kr). Du köper själv biljett och så får du pengarna tillbaka av Naturskyddsföreningen. Läs mer om filmen och boka på https://skoghallsfolketshus.se/… Och medlem i Naturskyddsföreningen blir du här: https://www.naturskyddsforeningen.se/stod-oss/bli-medlem

Miljö och natur i fokus när Naturskyddsföreningen Hammarö mönstrar de politiska partierna på ön

 

 

7 april 2022 kl 18-20

Miljö och natur i fokus när Naturskyddsföreningen Hammarö mönstrar de politiska partierna på ön

Naturskyddsföreningen Hammarö bjuder in till en hearing om var Hammarö kommun och dess politiska partier står i viktiga och aktuella frågor som rör den lokala miljön och naturen.

Hammarö är Värmlands i särklass mest tätbebyggda kommun. Skärgårdskommunen är också den Vänerkommun som har de hårdast exploaterade stränderna och successivt naggas grönområden allt mer i kanten till förmån för nya bostäder. Ett stort pendlande till arbeten utanför kommunen ställer krav på goda kommunikationer. Är utvecklingen ekologiskt hållbar och är det möjligt att bevara biologisk mångfald i Hammarö kommun med den expansion som pågår? Vad betyder de miljöförändringar som kommunen genomgår för människors hälsa och trivsel?

Det är några av de frågor som ska diskuteras och debatteras när Naturskyddsföreningen samlar representanter för kommunledningen och alla Hammarös politiska partier i Skoghalls Folkets hus torsdagen den 7 april 2022 kl 18-20.

Moderator för debatten kommer att vara Mathias Österdahl.

Frågor om arrangemanget kan ställas till

Svante Nylund

svante.fredstrom@gmail.com

070-540 70 17

eller

Leif Holmqvist

leif.holmqvist41@gmail.com

070 -551 79 18

Naturskyddsföreningens synpunkter om Mosstorpstippen

Naturskyddsföreningens synpunkter på samrådsunderlag om Mosstorpstippen

Naturskyddsföreningen i Hammarö har tagit del av Samrådsunderlag inför ansökan om ändring av miljöfarlig verksamhet angående Mosstorps avfallsupplag och vill framföra några frågor och synpunkter.

”Efter årsskiftet 2020-12-31 får lakvatten från Mosstorp enligt villkor i Vidöns reningsverks nya tillstånd inte längre tas emot.”

Var kan man hitta vilka villkor som gäller för Vidöns reningsverk och varför kan lakvattnet inte längre tas om hand där?

Vad man kan se på Lantmäteriets historiska ortofoton från 1960 fanns verksamhet på platsen redan då. I samrådsunderlaget sägs att det inte är känt vad som lagts på deponin före 1975, men finns det dokumentation på vad som deponerats sedan dess och var på deponin de olika avfallsfraktionerna placerats?

”En avslutningsplan håller på att tas fram av verksamhetsutövaren.”

Hur avslutningen och sluttäckningen sker har betydelse för lakvattnets sammansättning och volym och detta borde ha informerats om i samrådsunderlaget.

”Den nu sökta ändringen omfattar lokalt omhändertagande av lakvatten istället för avledning till det kommunala spillvattennätet.”

Samrådsunderlaget borde ha upplyst om vad det lokala omhändertagandet är tänkt att bestå av. Det sägs att lakvatten ska pumpas till lakvattendammar i deponins norra del för att genomgå rening. Vilken typ av rening kommer att tillämpas? Hur kommer sediment att omhändertas? Vilken kvalitet förväntas på behandlat lakvatten?

Naturskyddsföreningen håller med om att Sättersviken inte är en lämplig recipient för lakvattnet från deponin. Men som konstateras i samrådsunderlaget har det tänkta alternativet Skageneviken, som är en del av Värmlandssjön, otillfredsställande ekologisk status och heller inte uppnår god kemisk status. Skageneviken är en grund vik som har begränsat samband med öppet vatten och ett utsläpp av lakvatten där kan antas få stor lokal påverkan och motverka möjligheterna att nå gällande och framtida kvalitetsnormer. Liksom Sättersviken ingår den i Göta älvs avrinningsområde. Naturskyddsföreningen menar att Skageneviken inte är en godtagbar mottagare av lakvattnet och att ett annat alternativ för hantering av lakvattnet ska tas fram.

”Analys med avseende på microtox visar att ingen detekterbar toxicitet har kunnat påvisas med avseende på den testade organismen.”

Lakvattnet innehåller Bisfenol A, som är hormonstörande, reproduktionsstörande och är giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. PFAS, som också finns i lakvattnet, är i det närmaste onedbrytbart och ska naturligtvis inte släppas ut i sjön över huvud taget. En nyligen framlagd rapport https://www.richwaters.se/forekomst-av-organiska-miljofororeningar-i-svenska-ytvatten-kartlaggning-av-sveriges-tre-storsta-sjoar-tillrinnande-vattendrag-och-utlopp/ varnar för effekten av sådana kemikalier i våra ytvatten, dels som enskilda ämnen, men speciellt när flera ämnen samverkar.

Lakvattnet innehåller även ett antal tungmetaller som ackumuleras och har lång påverkanstid i recipienten.

Det finns ett antal olika reningsmetoder som kraftigt minskar halterna av organiska och oorganiska föroreningar i avloppsvatten. Vilka metoder är tänkta att användas för rening av lakvattnet från Mosstorpsdeponin?

”I dag finns ingen mätning av flöde på anläggningen”

Flödesmätning är nödvändig för att kunna uppskatta de totala mängderna av förorenande och miljöskadliga ämnen som lakvattnet innehåller. I en ombyggd lakvattenhantering ska flödesmätning finnas.

”En recipientutredning kommer att genomföras inom ramen för denna ändringsansökan. I denna kommer utvärdering ske mot  miljökvalitetsnormer i recipient.”

Skageneviken kan antas ha en begränsad omsättning av vattenvolymen och vara känslig för föroreningar. Kommer recipientutredningen att innehålla en hydrologisk del? Kommer ekologin i viken att undersökas?

”Inga naturvärden hittas i närheten av avfallsupplaget.”

De planerade åtgärderna för lakvattenhanteringen berör områden utanför upplagets närhet. En naturvärdesinventering ska inbegripa diken och småvatten från och intill deponin liksom diket till och utloppet i Skageneviken. Inventeringen ska ske vid en årstid när flyttfåglar finns i området, amfibier är aktiva och örter kan iakttas.

 

 

 

Rätt svar på tipspromenaden i Djupsundsskogen

Hammarö Naturskyddsförenings tipspromenad är avslutad och vinnare är utsedda. 17 korrekta rader blev det. Tyvärr hade vi bara nio priser att dela ut så lotten fick avgöra pristagarna. Vinnarna är kontaktade liksom alla andra som skickat in en tipsrad. Många har tyckt att det var en bra idé med tipspromenaden så vi siktar på att återkomma med något liknande så småningom.

Rätt rad såg ut så här: 2 1 X X 2 1 X 1 2 2 X

Fråga 1: Vad heter det Natura 2000-område som Djupsundsskogen ingår i?

Rätt svar (2) Klarälvsdeltat. Det omfattar Klarälvens västra älvgrenar i Karlstad och Hammarö.  Värmlandsskärgården (1) är namnet på ett Natura 2000-område/naturreservat i norra Vänern med delar i Grums, Karlstads och Hammarö kommuner. Hammarösjön (X) är inget eget Natura 2000-område, men mindre delar av Hammarösjön ingår i Klarälvsdeltat.

Fråga 2: Ljungen är viktig för biologisk mångfald bland annat genom att

Rätt svar (1) Den är en viktig näringskälla för bin och humlor under hösten när få andra växter blommar. Angrepp av granbarkborrar (X), som är vanliga nu, kan inte ljungen minska. Den torra sommaren 2018 satte ner granarnas motståndskraft och öppnade för barkborreangreppen vi ser nu. Svalor övervintrar inte i ljungriset (2). Linné trodde att de övervintrade på sjöbottnar, men det var fel det också. De flyttar söderut till Afrika.

Fråga 3: Busken med blå bär är

Odon (X).  Jätteblåbär (1) är rätt stora odlade buskar med ursprung i Nordamerika och kråkbär (2) är ett litet ris, som växer på lite torrare marker, med smala blad och svarta bär med knastriga kärnor.

Fråga 4: Knölen på trädet är

Fruktkroppen av en svamp som lever i trädet (X). Svampen på bilden vid frågan var en björkticka. Andra knölar på träd kan vara vrilar, som är en utväxt orsakad av en missbildning i själva veden.

Fråga 5: Trädet är

Ask (2). Pil (1), som är ett mindre träd, har smala blad och al (X) har runda blad. Asken angrips av askskottsjuka. Den orsakas av en svamp som försvagar trädet och slutligen tar död på det. Man letar nu efter askar som är resistenta mot svampen för att hindra att arten dör ut.

Fråga 6: Vad är det för buske?

Buske med vassa barr och segt, väldoftande virke är en En(1). Tuja (X) är också ett barrträd med en speciell doft, men barren är inte stickiga och tujan blir ett stort träd med tiden. Pors (2) är en liten buske som ofta växer längs sjöstränder. Den doftar också mycket, men har blad och inte barr.

Fråga 7: Vilket annat namn har tall?

Man kan förstås få en stock (1) från en tall och det är ett träd med kottar (2), men rätt svar är fura (X).

Fråga 8: Trädet med tjocka löv, vita blommor och röda bär är en

Oxel (1). Sarv (X) är en fisk. Jäxel (2) är ett dialektalt ord för oxeltand (kindtand).

Fråga 9: Djuret med platt svans är

Bäver (2). Mårdhund (X) är en invasiv djurart som vandrat in från Finland för 70 år sedan och som sprider sig söderut. Grävlingen (1) håller sig helst på land till skillnad från bävern.

Fråga 10: Bladvass är ett

Gräs (2). Buskar (X) har vedartad stam och rotfrukt (1) är ett vardagligt uttryck för rötter som används som livsmedel.

 

 

Fråga 11: Vad är det för träd som man gör tändstickor av?

Det är asp (X), som anses som det enda naturligt förekommande trädet från poppelsläktet i Sverige. Al (1) har löv som liknar aspens, men de är mörkare gröna. Aspens löv får fina höstfärger medan alen fäller löven gröna. Ekens (2) löv är mer långsträckta.

Tipspromenad vid Djupsundet hela September

Hammarö Naturskyddsförening ordnar en tipspromenad med några frågor om natur i Djupsundsskogen. Även du som inte är medlem i föreningen är välkommen att delta. Tipspromenaden kommer att finnas resten av september så någon dag bör väl passa. Vi lottar ut priser bland dem som svarat rätt.

Start/mål är på den gamla vägen mellan Tassbron och Djupsundsvägen (se kartan) och själva tipspromenaden är knappt en kilometer med 11 frågor. Lite knölig stig i början. Det är inga större problem att ta sig fram, men var försiktig om det har regnat, det kan bli halt. Cykla gärna dit, men det går att åka bil och parkera vid Tassbron eller Hammarö Arena.

Svar skickar du till

hammaronaturskydd@gmail.com

Vi kontaktar vinnarna, men de kommer också att finnas på https://www.facebook.com/groups/Hammaronatur

https://hammaro.naturskyddsforeningen.se/

Naturutmaningen

På Karlstads kommuns hemsida anordnas nu Lilla och Stora naturutmaningen. Det är en tävling där du ska söka bokstäver på olika ställen längs vandringsleder i och runt Karlstads kommun.

Bergviks Udde

Sörmons naturreservat

I2-skogen

Knappstadviken

 

Lilla naturutmaningen: Längs Göteborgsudden är sex bokstäver utplacerade utefter den cirka 700 meter långa sträckan ut till vattnet. Bokstäverna skall sättas ihop till ett ord. Läs mer om Göteborgsudden

Stora naturutmaningen: Antalet bokstäver avslöjas inte men dessa ska bilda en fras som består av flera ord. Alla leder här är mellan 1,5 km och 5 km långa.
Bokstäverna är inte placerade i den ordning som lederna är listade på denna sida. Klicka på ledens namn för att hitta mer information om leden och vägbeskrivning.

Acksjöleden , 3,5 km

Bergviks udde, 1,5 km

I2-skogen, 3 km

Knappstadviken, 4 km

Niklasdals naturreservat, 2,8 km

Nygårdskällan, 2 km

Sörmons naturreservat, 5 km

Länk till naturutmaningen här

 

Sista dag att lämna in svar är 31 augusti 2020. De som lämnat in rätt svar deltar sedan i utlottning av picknickfiltar och termosar.