FÖRSLAG TILL NY GRÖNSTRUKTURPLAN I HAMMARÖ

vänern
I Hammarö kommuns översiktsplan från 2018 finns ett avsnitt som handlar om kommunens blå- och grönstruktur – alltså om hur naturen ska användas. Sedan dess har mycket hänt i synen på tätortsnära natur, som ju det mesta av naturen på Hammarö är, och hur viktig den är för både människors välmående och biologisk mångfald.
Vid den utfrågning av politiker, som Naturskyddsföreningen hade inför valet 2022, verkade det finnas allmän uppfattning bland politikerna om att naturen är viktig i vår kommun. Kanske har också Naturskyddsföreningens yttranden över detaljplaner och avverkningar bidragit lite till att det nu arbetats fram en ny grönstrukturplan (se bifogad fil) för kommunen.
Naturskyddsföreningen har fått planen på remiss och kommer att lämna synpunkter på den. Men vi vill gärna ha dina synpunkter på planen. Finns det något du tycker är dåligt eller som fattas i den? Hör av dig till hammaronaturskydd@gmail.com senast 15 oktober.

Svamputflykt 8 sptember 2024

HAMMARÖ NATURSKYDDSFÖRENINGS SVAMPUTFLYKT TILL DJUPSUNDSSKOGEN SÖNDAGEN 8/9

Tid: kl 10-12
Ingen föranmälan, ingen avgift.
Samlingsplats: Tassbron (se bifogad karta)
Guide i svampskogen: Svante Nylund
Förhållanden: Lättvandrade stigar, klädsel efter väderlek.
Ta med: Korg eller liknande (inte plastpåse) att lägga fynden i Svampbok (modern) eller svamp-app i telefonen om du har. För tips om sådant se https://www.facebook.com/groups/193804700775550/permalink/3084966394992685
Glöm inte fika!
Djupsundsskogen är en liten, relativt orörd skog med varierande naturförhållanden och ganska många svamparter bara vädret är gynnsamt.
Välkomna!

HAMMARÖ NATURSKYDDSFÖRENINGS AUGUSTIAKTIVITETER

FJÄRILSSKÅDNING TORSBERGET LÖRD 3 ALTERNATIVT SÖND 4 AUGUSTI

Vi garderar oss med två datum. Fjärilar gillar inte regn, så regnar det på lördagen ställer vi in och hoppas på bättre väder på söndagen. Torsberget, norr om Mölnbacka, är ett av Värmlands hyperitberg. Hyperit är en vulkanisk, basisk bergart som ger förutsättningar för en rik flora, som förstås uppskattas av fjärilar.

Guide på utflykten: Mikael Skalstad

Plats: Samling vid Hembygdsgården i Mölnbacka kl 10 för samåkning till Torsberget (dåliga parkeringsmöjligheter). Räkna med att vi håller på 3 timmar.

Utrustning: Tag gärna med håv, kamera, kikare, fälthandböcker. Och fika förstås.

Ingen föranmälan, men håll koll på Hammarö Naturskyddsförening | Facebook för uppdateringar i sista minuten. Det kostar inget att delta. Använd gärna den här sidan för samordning av åkning till Mölnbacka!

FLADDERMUSSPANING LÖRD 17 OCH EVENTUELLT SÖND 18 AUGUSTI

KL 20 till sent spanar vi efter fladdermöss på Hammars udde. Vi samlas i Sockenstugan vid Hammarö kyrka där Åsa Duell börjar kvällen med att berätta om fladdermöss och hur de detektorer fungerar, som vi ska använda för att uppfatta fladdermössens ljudsignaler. Efter det praktisk spaning i fält.

Begränsat antal deltagare – vi har inte så många detektorer. Vid många anmälningar kör vi teorin för samtliga på lördagen och delar upp oss i två grupper för praktiken, en på lördagen och den andra på söndagen.

Det kostar inget att delta. Anmälan senast 13 augusti till hammaronaturskydd@gmail.com

Naturskyddsföreningens synpunkter om Mosstorpstippen

Naturskyddsföreningens synpunkter på samrådsunderlag om Mosstorpstippen

Naturskyddsföreningen i Hammarö har tagit del av Samrådsunderlag inför ansökan om ändring av miljöfarlig verksamhet angående Mosstorps avfallsupplag och vill framföra några frågor och synpunkter.

”Efter årsskiftet 2020-12-31 får lakvatten från Mosstorp enligt villkor i Vidöns reningsverks nya tillstånd inte längre tas emot.”

Var kan man hitta vilka villkor som gäller för Vidöns reningsverk och varför kan lakvattnet inte längre tas om hand där?

Vad man kan se på Lantmäteriets historiska ortofoton från 1960 fanns verksamhet på platsen redan då. I samrådsunderlaget sägs att det inte är känt vad som lagts på deponin före 1975, men finns det dokumentation på vad som deponerats sedan dess och var på deponin de olika avfallsfraktionerna placerats?

”En avslutningsplan håller på att tas fram av verksamhetsutövaren.”

Hur avslutningen och sluttäckningen sker har betydelse för lakvattnets sammansättning och volym och detta borde ha informerats om i samrådsunderlaget.

”Den nu sökta ändringen omfattar lokalt omhändertagande av lakvatten istället för avledning till det kommunala spillvattennätet.”

Samrådsunderlaget borde ha upplyst om vad det lokala omhändertagandet är tänkt att bestå av. Det sägs att lakvatten ska pumpas till lakvattendammar i deponins norra del för att genomgå rening. Vilken typ av rening kommer att tillämpas? Hur kommer sediment att omhändertas? Vilken kvalitet förväntas på behandlat lakvatten?

Naturskyddsföreningen håller med om att Sättersviken inte är en lämplig recipient för lakvattnet från deponin. Men som konstateras i samrådsunderlaget har det tänkta alternativet Skageneviken, som är en del av Värmlandssjön, otillfredsställande ekologisk status och heller inte uppnår god kemisk status. Skageneviken är en grund vik som har begränsat samband med öppet vatten och ett utsläpp av lakvatten där kan antas få stor lokal påverkan och motverka möjligheterna att nå gällande och framtida kvalitetsnormer. Liksom Sättersviken ingår den i Göta älvs avrinningsområde. Naturskyddsföreningen menar att Skageneviken inte är en godtagbar mottagare av lakvattnet och att ett annat alternativ för hantering av lakvattnet ska tas fram.

”Analys med avseende på microtox visar att ingen detekterbar toxicitet har kunnat påvisas med avseende på den testade organismen.”

Lakvattnet innehåller Bisfenol A, som är hormonstörande, reproduktionsstörande och är giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. PFAS, som också finns i lakvattnet, är i det närmaste onedbrytbart och ska naturligtvis inte släppas ut i sjön över huvud taget. En nyligen framlagd rapport https://www.richwaters.se/forekomst-av-organiska-miljofororeningar-i-svenska-ytvatten-kartlaggning-av-sveriges-tre-storsta-sjoar-tillrinnande-vattendrag-och-utlopp/ varnar för effekten av sådana kemikalier i våra ytvatten, dels som enskilda ämnen, men speciellt när flera ämnen samverkar.

Lakvattnet innehåller även ett antal tungmetaller som ackumuleras och har lång påverkanstid i recipienten.

Det finns ett antal olika reningsmetoder som kraftigt minskar halterna av organiska och oorganiska föroreningar i avloppsvatten. Vilka metoder är tänkta att användas för rening av lakvattnet från Mosstorpsdeponin?

”I dag finns ingen mätning av flöde på anläggningen”

Flödesmätning är nödvändig för att kunna uppskatta de totala mängderna av förorenande och miljöskadliga ämnen som lakvattnet innehåller. I en ombyggd lakvattenhantering ska flödesmätning finnas.

”En recipientutredning kommer att genomföras inom ramen för denna ändringsansökan. I denna kommer utvärdering ske mot  miljökvalitetsnormer i recipient.”

Skageneviken kan antas ha en begränsad omsättning av vattenvolymen och vara känslig för föroreningar. Kommer recipientutredningen att innehålla en hydrologisk del? Kommer ekologin i viken att undersökas?

”Inga naturvärden hittas i närheten av avfallsupplaget.”

De planerade åtgärderna för lakvattenhanteringen berör områden utanför upplagets närhet. En naturvärdesinventering ska inbegripa diken och småvatten från och intill deponin liksom diket till och utloppet i Skageneviken. Inventeringen ska ske vid en årstid när flyttfåglar finns i området, amfibier är aktiva och örter kan iakttas.